“Fröken, heter det pensionär eller miljonär?”
Jag svarar och förklarar med början att “förhoppningsvis kan man vara båda delarna, men det är inte alla förunnat.” Försöker förklara.
Barns frågor och påståenden är helt otroliga, hur det rör sig i deras små huvuden, deras vetgirighet och försök att förstå och lära sig mer och mer.
Nu är jag 65 år och jag får ofta kommentarer om min ålder som:
- Så mjuk du är i skinnet…
- Min mormor har också vitt hår…(ajdå, dags för ny färgning)
- Är du gammal? Ja, jag är pensionär men jobbar fortfarande.
- Ska du snart dö om du är gammal. Nej, det hoppas jag inte…
- Dina tänder är orange ????
- Du är ju pysselmormor så därför kan du inte klättra över staket och så..
- Dina händer är skrynkliga…
Hur som helst så får jag goa kramar när jag kommer på morgnarna, barnen sitter gärna i mitt knä och när flickans pappa kommer och hämtar henne på kvällen så är det första hon säger “Pappa, Yvonne har varit här idag”.
Mitt hjärta blir varmt!!!
Älskar barns naturliga sätt att uttrycka sig .